OLYCKA
Olycka nummer tre. Jag tror jag är aningen olycksdrabbad för tillfället.
'
Idag gick jag till gymet efter uni, som vanligt på tisdagar. 5 minuter innan jag var klar började det spöregna. Himlen öppnar sig ovanför mitt huvud kind of. Hade kunnat vänta, 5min eller en halvtimma. (Man vet aldrig hur länge det tänker regna).
Hur som helst. Jag var så fruktansvärt hungrig och såg fram emot taccopajen i kylen så mkt att jag beslöt mig för att trotsa vädergudarna och springa fort som 17 de 8 minuter jag har till gymet från mitt hus. Genar över uni. Alla springer eftersom att ingen tog med sig paraply denna soliga morgon.
En man i 30 års åldern springer rakt in i mig. Kollision framifrån. Pang. Em flyger i en halvbåge baklängest och landar raklång på asfalten. (Måste ha sett sjukt kul ut för alla som såg på). Mannen, som säkerligen vägde 40kg mer än mig verkade inte ens notera detta dock. Han sprang vidare som om ingen ting hade hänt. Hej medmänniska!
Em tog sig upp på skakiga ben. Tittar sig runt omkring. Har någon sett? Kanske. Whatever. Jag var ju fortfarande hungrig så svor lite åt den elaka stora mannen men sprang sedan vidare. Väl hemma. Inser att min gula yellow-tale-tygpåse inte längre var gul. Inser att jag har blod från armbågen längs med hela underarmarna. Snyft!
Springer upp på rummet för att plåstra om mig själv. Inser att jag förmodligen gjort av med en årsförbrukning av plåster den senaste veckan och inte hade några kvar. Snyft.
'
Går till apoteket och bunkrar upp. Man vet aldrig när nästa olycka är framme. Och då gäller det att vara väl förberedd!
